|
Boken handlar i stort om hur människorna i Norden levde, tänkte och
såg på tillvaron innan kristendomen. Det är inte frågan om någon av
alla dessa vanliga faktaböcker som handlar om husen såg ut eller vad
olika gudar hette.
I Volym 1 heter delarna "Kvinnan, familjen, ätten", "Äran framför allt"
och "Nordisk kultur". Här berättas bland annat om den höga ställning
kvinnan åtnjöt i det forntida samhället som författaren sedan menar
slogs sönder av kristendomen. Trohet, ärlighet, arbetsamhet och omtanke
hölls högt. Läs- och skrivkunnigheten var hög och det fanns ett stort
kulturarv, kanske t o m skriftliga verk, som kyrkan förstörde.
Volym 2 innehåller delarna "Nordisk livsåskådning", "Vikingatågen en
försvarskamp" och "Kyrkans svärd". Här får vi veta hur man uppfattade
sin tro och sina gudar och hur det gick till när den forna seden krossades
och kyrkan etablerade sig. Med svärd kristnades Norden och stora kulturella
och sociala försämringar följde, menar författaren.
En intressant och ganska kontroversiell teori läggs fram, nämligen att
vikingatågen var en försvarskamp. De skandinaviska kungarna såg hur
kyrkan slog sönder gamla traditioner, hur våld och terror följde i dess
spår. Svaret blev de stora och mycket välorganiserade vikingatågen,
en motoffensiv mot kyrkan, knappast några blodtörstiga piratgäng. Det
var i regel kyrkor och kloster som angreps, inte vanligt folk skriver
Kjellman.
Det här är en bok som lyfter fram våra gamla traditioner i ett nytt
och välförtjänt positivt ljus. Här finns i stort sett allt man vill
veta om våra förfäder och mängder med information som även
de mest inbitna vikingafantaster inte läst förut.
Det här verket är helt enkelt oumbärligt, en guldgruva för alla som
vill veta mer om Nordens förkristna historia.
Jag ringde författaren Östen Kjellman för en pratstund om Den
Forna Seden.
Redan på sjuttiotalet började han jobba på boken, till att börja med
genom att studera latin, grekiska, fornnordiska, isländska, fornengelska
och forntyska för att själv kunna läsa alla gamla originalkällor. Bara
det ett jättejobb, även om han själv ödmjukt säger att han inte behärskar
språken till fullo. Boken skrev han sedan på sin fritid under flera
år.
Han berättar att det finns mer skrivet än det som finns i böckerna,
mycket är utelämnat. Bland annat säger han att det kanske borde ha funnits
ett kapitel om språket. Jag reagerar givetvis direkt och framför förhoppningar
om att en dag få se en bok om de germanska eller det svenska språkets
utveckling.
Jag tycker att det är synd att boken inte finns utgiven på ett riktigt
förlag och undrar om några har visat intresse. Kjellman berättar att
han kontaktade några i början (boken gavs ut redan 1999), men att inga
var intresserade. Många förstod inte riktigt vad han jobbade med, säger
han.
Tanken med boken är att den ska vara en försvarsskrift, berättar Kjellman.
Han ser sig som en försvarare som vill bemöta de felaktiga påståenden
och föreställningar som finns om vår norröna kultur. Han har kallats
tendentiös och det stämmer, säger han. Meningen med boken är att ta
fram det positiva och lyfta fram vissa saker som motvisar felaktiga
anklagelser.
Det finns mycket gott att hämta ur vår kultur, menar Kjellman. Han vill
starkt betona att vi har en egen kultur, inte bara den judisk-kristna.
Otroligt nog tycker han att han kanske kunde lagt ner ännu mer arbete
på boken och att det finns luckor, men att andra kanske kan göra tillägg
om det behövs. Styrkan med boken är källorna, säger han. De talar för
sig själv och det är upp till var och en att tolka dem som man vill.
I slutordet till boken skriver Östen Kjellman: "Det budskap som denna
bok vill framföra är att vid sidan av den grekisk-romerska och den judisk-kristna
kulturen även finns en norrön kultur, värd att ihågkommas och bevaras.".
Detta verk är proppat av tänkvärdheter och annat som gör en stolt över
sin historia. Boken är som sagt oumbärlig för alla som har det minsta
intresse för historia, religion och nordisk kultur.
TILLBAKA
|
